Upptäckte precis att Sabina Dufberg, en av mina favorithälsoprofiler, släpper ny bok i december. Om du inte har läst hennes förra Tänk om, tänk rätt! så är den ett bra ställe att börja på. För mig framstår Sabina som den där lite tuffa tjejen som säger som det är, vilket inte nödvändigtvis är samma sak som det du vill höra.

På en inspirationskväll som vi var med på med Hälsa & Fitness nyligen berättade Sabina att en vanlig konversation hon har med sina klienter kan se ut så här:

Klienten: “Jag vill se ut som du.”

Sabina: “Okej, hur tränar du?”

“Löpning. Jag springer milen flera gånger i veckan.” 

“Okej, hur ser en maratonlöpare ut?”

Kontentan är alltså, vill du se ut eller vara på ett visst sätt så är det de sakerna du ska träna på. Vill du få stora armmuskler – träna styrka. Vill du kunna springa långt och länge – träna på det. Vill du bli bättre på att kunna slappna av och koppla bort – meditera. Du kommer inte att bygga massiva muskler av att springa dag ut och dag in. Du kommer inte att få maratonkondition av att lyfta vikter i gymmet. Du kommer inte bli bättre på att meditera om du aldrig gör det.

Sabina Dufberg pratar även mycket om fokus, att fokusera helt och hållet på träningen när man väl tränar. Det är så hon tränar själv – kvalitet istället för kvantitet, och totalt fokus under passen. “Mystränar du så får du mysresultat”, är en annan Sabina-sanning jag gillar. Nya boken heter Snygg & stark, och jag gissar att den kommer att ligga under granen hos ganska många träningsintresserade på julafton…

Nej, så illa är det väl inte riktigt, men under höst och vinter har jag en tendens att bara vilja häcka inne. Fast den här helgen har jag verkligen lärt mig att uttrycket “det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder” faktiskt stämmer. Tror fasen att man fryser och tycker det är omysigt att grilla korv ute om man envisas med att göra det i jeans och skinnjacka året om. Och att avfärda uteliv (nej, inte det på krogen) som tråkigt och töntigt utan att ha testat är ju både barnsligt och idiotiskt.

Känslan av att komma in med röda kinder efter en hel förmiddags hundspannskörande, det finns inte mycket som slår den. Skulle väl möjligtvis vara den att några timmar senare rulla in med hjälmplatt hår och kramp i skrattgropar och gastumme efter mitt livs första – men förhoppningsvis inte sista – skoterfärd.

Bägge de här bucket list-värdiga aktiviteterna fick jag uppleva under en konferenshelg uppe i Lappland på den fantastiska anläggningen Explore the North:

När jag började med yoga för mååånga år sedan var det i form av yogapass på ett gym. Jag fastnade direkt, men vågade inte riktigt erkänna det för min träningskompis, som hatade varje minut eftersom det var för lugnt. Men själv kämpade jag på, och gärna på de sena passen som inte slutade förrän närmare klockan 10 på kvällen. Andningen sket jag dock högaktningsfullt i – “det behövs inte”, tänkte jag.

Så gick åren och yogan och jag gick mer eller mindre skilda vägar. Men så hamnade jag på ett yogaevent som leddes av Ulrica Norberg, och vips föll allt på plats. Man kunde visst yoga och vara citytjej samtidigt! Det var okej att gräva i sitt inre på lightnivå. Och ja – det fanns en anledning till att jag kunde zooma ut en hel tunnelbanevagn full med rusningsfolk när jag var som mest aktiv i min yogapraktik.

Ett par år och några berg- och dalbanor senare så befann jag mig på Ibiza – denna magiska ö där alla sökare har en tendens att hamna förr eller senare – och blev pushad till att sätta mina träningsmål på pränt. Jag hade två: Att börja med crossfit, och att ge yogan en chans på allvar. Det sistnämnda började med några trevande besök på en lokal yogastudio med mycket nojande och ångest över chanting och andningsövningar, och slutade i… en tidning. För det jag upptäckte på vägen var för bra för att hålla för mig själv – yoga kan verkligen förändra ditt liv. Och vet du vad? Det är inte yogan som gör det, utan du själv.

I morse var jag på Stockholms Matmarknad i Sturegallerian och en frukost som anordnades av Rawness.se. Temat var vikten av att ta en paus, eller ett “rawbreak” som man kallar det. Tanken är att det här livsstils- och träningskonceptet ska utvecklas till fler frukostar och enklare möten på 5, 15, 45 eller 60 minuter – allt för att fler ska få chansen till en välbehövlig paus i vardagen, där vi kopplar bort oss från verkligheten lite grann. 

Ett annat tips är att koppla ner. Roland-Philippe Kretzschmar, en av Rawness grundare, berättade att han köpt en “fultelefon” för 250 spänn som det “bara” går att ringa och sms:a med, och att han switchar över till den efter 18 och på helgerna – allt för att slippa vara konstant uppkopplad med allt vad det innebär. 

Det här ska jag faktiskt ta efter – testa ni också vetja!

Det ekologiska hudvårdsmärket Weleda grundades 1921 med utgångspunkt i de banbrytande antroposofiska tankarna hos den österrikiske filosofen Rudolf Steiner. I slutet av augusti fick jag möjlighet att åka ner till Tyskland och Weleda Gardens, som är den största biodynamiska trädgården i Europa. Här jobbar 25 trädgårdsmästare med att odla och skörda biodynamiska örter som sedan används i Weledas produkter och mediciner. Biodynamisk odling är spännande: till exempel skördas vissa örter på bestämda tider för att innehållet av verksamma beståndsdelar skiljer sig åt mellan olika tider på dygnet. Allt handlar om att jobba med naturen, inte mot – ett tankesätt som känns välbekant för yogis.

Det här är bara en av alla Weleda-odlingar världen över; till exempel importeras lavendeloljan från Moldavien, arnikan från Rumänien och mandlarna som används i den populära mandelserien kommer från en kooperativ odling i Spanien.

Det blev några härliga dagar med oväntad högsommarvärme, nya och gamla vänner och en helt ny förståelse för hur vad vi odlar, stoppar i oss och smörjer på våra kroppar hänger ihop.