Yoga

Vi som håller på med yoga är inte finare än några andra. Inte bättre, inte smartare, inte snällare. MEN. Ju djupare vi har dykt i den delen av yoga som handlar om mer än att bara se härlig ut på Instagram, desto mer har vi också exponerats för det faktum att yoga kanske först och främst handlar om hur vi beter oss mot oss själva och varandra. Så i den bästa av världar ökar chansen för att den där positiva yogafilosofin letar sig in i hjärtat och faktiskt påverkar oss till att bli bättre människor, vilket på sikt även bidrar till att göra världen till en bättre plats.

MEN igen. Nu är det här ju inte riktigt så enkelt. Att vi håller på med yoga kan inte köpa oss fria från att göra vad som helst i yogans namn. Och nu tänker jag sluta med att prata yogafilosofi, för jag vet att det är flum för vissa. Istället tänker jag ta till hårdhandskarna: Var en schysst person. Punkt. I dina ord. I dina handlingar. Oavsett om du håller på med yoga eller inte (i det sistnämnda fallet kanske chansen inte är så stor att du läser det här, men men). Hur svårt kan det vara??? Bevisligen jättesvårt. Både inne i yogasalen och utanför, i resten av livet.

Genom åren (det låter som att vi har hållit på i evigheters evigheter, och det är inte riktigt sant – Yoga World lanserades 2015 och sajten smög sig så sakteliga igång i samband med det) har vi blivit ett fint gäng med bloggare här på yogaworld.se. IRL ses vi inte särskilt ofta, men digitalt är vi desto flitigare på att hålla kontakten. För ett tag sedan kom vi att snacka om det här med #metoo i yogavärlden. Göran Boll har bland annat lyft det i en krönika på temat #NOmaste och Rachel “Yogagirl” Brathen har gjort ett uppmärksammat inlägg på sin Instagram.

För självklart är ju inte yogavärlden förskonad från snuskon som beter sig illa. Utnyttjar sin position. Går över gränser. Det jag däremot tycker är för jävligt är att vi borde veta bättre. För vi får ju i oss yogafilosofin med kombuchan, och borde därför inte kunna gömma oss bakom “jag visste inte att det inte var okej med dig”, “lite skämt får du väl tåla”, “det är inte sant”, eller vad de andra #metoo-snuskisarna nu drar till med för ursäkter.

Så ur vårt interna bloggsnack föddes en idé om att skriva inlägg på temat “att tänka på vid assistering” ur en lärares synpunkt. Vevve och Karin (supertack till er för initiativet – actions speak louder than words!) var först ut med sina inlägg Assisteringens do’s & dont’s – så tar du på dina elever och #metooyoga. 

Även Livia hakar på med Assisteringar på yogaklasser – mina tankar som yogalärare  och Johanna med Beröringens vara eller icke vara. Läs och inspireras – tillsammans kan vi göra (yoga)världen bättre!

Idag fick vi decembernumret från tryck, och bara för att ni är så goa så bjuder jag på några personliga favoriter ur innehållet:

• Ett reportage med Shay Peretz. Vi hade haft en ganska tung period på jobbet med högt tempo och många lämningar, så jag hade inte hunnit läsa den här förrän den dök upp i Skarp som vi kallar den sista korrundan innan en tidning går till tryck. Och BAM – texten slog mig rakt på käften med sin öppna ärlighet, och jag blev återigen påmind om varför jag gillar Shay och hans no bullshit-attityd så mycket. Vid tangentbordet har Erika Kits Gölevik suttit, och jag är stolt över att kunna berätta att ni kommer att få se mer av både Erika och Shay i Yoga World framöver.
•  I sin artikelserie Fråga yogaläraren svarar Vevve den här gången på frågan om vem som får bli yogalärare, och bjuder på yogalärartips för hur man hjälper eleverna hitta sina muskler och slappna av i nacke och axlar. Ovärderlig kunskap inte minst för såna som mig som yogar mycket hemma och inte har någon lärare som hjälper till att hålla koll.
• När hösten var som mörkast reste Ola och jag iväg för att få en dos Hollywood. Men vi behövde inte åka längre än till Karlshamn och yogastudion Pure Yoga som drivs av före detta People-redaktören Ulrica Wihlborg. Vi hade lätt kunnat stanna kvar hela dan – Ulrica är så otroligt inspirerande, och jag hoppas att vi lyckas förmedla åtminstone lite av hennes glöd via tidningssidorna.
• Elina Sundströms reportage med underbara Josefin Wikström! Få har gjort så mycket för så många som Josefin, och hennes berättelse blir om möjligt ännu mer aktuell så här i svallvågorna av #metoo. Jag har själv varit på en livsomvälvande workshop med Josefin, och har henne att tacka för att mitt liv hoppade in på ett annat spår för något år sedan.

Egentligen gillar jag alla sidor, och vill rikta ett ödmjukt TACK  till alla er som är med och bygger den här yogavärlden! Inte minst du som just nu läser det här. Kom gärna med förslag på saker du vill se mer eller mindre av i tidningen – vi lyssnar.

Jag har börjat ge mig själv lite yogakärlek på mattan varje dag. Ibland freestylar jag, men ofta tar jag hjälp av Yogobe och deras quickstart-funktion. Hittills har det mest blivit lugna, korta klasser direkt på morgonen eller på kvällen innan jag ska gå och lägga mig. I morse fick jag till exempel sällskap (via skärmen då) av Simon Krohn och hans 15-minutersklass Slow down and open up. Har du inte yogat för Simon Krohn tidigare tycker jag att du ska ta chansen, han är pedagogisk utan att bli tråkig och om du liksom jag är en sucker för engelska med dansk accent så kommer du definitivt att falla pladask för Simon. Allra bäst är han förstås live, och till dig som har möjlighet rekommenderar jag ett besök på Yoga Games Göteborg i slutet av april, där Simon kommer att hålla två klasser på söndagen.

Men hallå, det där yogahjulet på bilden då? Jo, jag plockade hem det för test i samband med att vi tipsar om det bland Yoga Worlds julklappstips i decembernumret som kommer ut på tisdag nästa vecka. Hjulet kommer från Abilica och kostar 499 kronor och jag måste erkänna att jag blivit lite smått kär i det. Jag har det stående jämte mattan, så när jag får feeling för att testa en position med hjulet plockar jag bara in det och pausar Yogobe-videon. Det ska också erkännas att jag inte alls har bemödat mig med att lära mig hur man ska göra, däremot har jag tjuvkikat lite på Vevve och hennes yogahjulande. Har ni några tips får ni jättegärna dela med er av dem!

Nu i höst har jag fått chansen att yoga in inte bara en, utan två, jättefina mattor. “Yoga in” är förresten en sanning med modifikation då det bara är korkmattan från Mod Stockholm som jag har kommit igång med att använda på allvar. Och jag älskar den! Mycket för greppets skull; jag vill liksom känna att jag kan lita på min yogamatta så att händer och fötter inte glider iväg eller att jag får stå och kämpa livet ur mig bara för att hålla framförallt händerna kvar på rätt ställe. Samtidigt gillar jag inte mattor där det tar totalstopp om man till exempel vill glida in i hanumanasana. Nu är det ju inte så att jag glider in i den lätt som en plätt eller ens vet om jag strävar dit, men jag har varit på klasser där mattan och inte jag har sagt stopp och så vill jag ju inte ha det. Men så upplever jag inte Mod Stockholms yogamatta utan den är liksom det bästa av båda världar, även om jag föredrar att jobba med den i svettiga flöden eftersom den på något sätt lockar till det – greppet gör att man vill ta i och sätta mattan och sig själv på prov.

Den andra mattan jag fått möjlighet att testa har jag inte mycket mer än rullat ut och förälskat mig i det vackra motivet. Spontant tänker jag mig att Yoga Design Labs matta kommer att få följa med mig till softa yinklasser och liknande där man i princip bara vill ha en mjuk och skön matta. Att den sen bjuder på ögongodis också ser jag som en bonus.

Om du liksom jag är ett fan av Nikes träningsapp NTC kommer du garanterat gilla nyheten att den från och med idag även innehåller yogapass. Jag har inte testat än, men om upplägget är detsamma som för de andra träningspassen i appen så kommer jag garanterat att riva av ett par hemma i trädgården i sommar. Eller när vi är på resande fot för den delen. Kanske i kombination med de där löppassen som jag sällan får till men som många gånger är det jag minns bäst från resorna.

Yogapassen som finns i appen i skrivande stund är mellan 7 och 28 minuter långa, och Nike lovar att fylla på med fler och längre pass fram till september. Det jag gillar med appen annars är att den har fått sig ett ansiktslyft och blivit översatt till svenska (vissa yogapass verkar dock vara på engelska) på en i mitt tycke väldigt bra nivå. Gillar också att det är både män och kvinnor som instruerar och att det är lätt att ta ut sig rejält på kort tid.