Läs/Se/Lyssna

Idag är en sådan dag då jag slits mellan två mode; snart-dags-för-semester-mode och någon form av framtidsfunderarmode. Att vid 41 års ålder fundera över VAD jag ska göra när jag blir stor känns en aning fjantigt, så det handlar nog snarare om HUR jag ska göra det framöver. Jag älskar mitt jobb – människorna, orden, bilderna, känslorna, tankarna, yogan, träningen, resorna, smakerna – ja, listan kan göras oändlig.

Men saker och ting förändras. Även om både jag och många med mig fortfarande älskar ett glossy magasin så talar butikernas krympande tidningshyllor sitt tydliga språk. Samtidigt konsumerar vi fler ord och bilder per dag nu än någonsin tidigare, och det bubblar i kulisserna. Det talas om oändliga möjligheter och resan har bara börjat, men det är långtifrån någon motorväg med tydligt utmärkta skyltar vi har framför oss… Äh, jag delar av mig av min färskaste Spotify-lista istället, imorgon är en ny härlig dag, och vem vet – kanske kommer en enhörning i min väg och levererar ett gäng smarta svar?

Jag älskar att vakna före resten av familjen, glida ner och ta en kaffe innan dagen liksom börjar på riktigt och inte bara i mitt huvud. Idag fick jag sällskap av Waylon nästan direkt, så nu sitter vi och YouTubar Marcus & Martinus. Don’t ask…

Så för familjesällskaps skull får det här inlägget bli lite kortare än vad jag hade tänkt – vill bara passa på att bjuda på min spellista för maj, som fått namnet Mindful maj i linje med månadens tema. Den innehåller lite smått och gott av sådant jag lyssnar på just nu, så långtifrån bara yogiskt “fin” musik om det nu existerar någon sådan.

Om mina dagar fortfarande är härliga? Absolut, har bara varit tvungen att gå all-in på lämningen av Yoga Worlds juninummer och därför inte kunnat blogghänga med er varje dag. Men nu musikhänger vi lite istället va?

Att maj är en hektisk månad vittnar även Vevve om, och jag hoppas att vårt mindfulness-initiativ Mindful Maj fungerar som en liten reminder i vardagen om att bara vara här och nu.

Vafalls? Frustration är väl inte det minsta härligt? Eller jo, kanske lite, om man gör något bra av det. Men vi backar bandet. Ett härligt inlägg idag hade varit: “Jag fick en ny bok till jobbet häromdan. Thich Nhat Hanhs nya. Helt fantastisk.” MEN. Det hade inte varit sant. Inte mer än att jag fick boken. Och att den helt säkert är fantastisk. Om man är i rätt mode. Och det har INTE jag varit idag. Men jag ger boken en chans ändå. Tystnad heter den. Med underrubriken “Finn din inre stillhet i en värld full av brus”. Och det låter ju fantastiskt fint och mindfulness-aktigt så här i mindful maj. Men jag klarar det bara inte! Det liksom kryper i mig och jag står och studsar som en frustrerad tävlingshäst: “Uppåt, framåt, uppåt, framåt!” Har inte tid/ork/lust att grotta ner mig och bara vaaara.

Samtidigt så skriver jag ju just nu ett blogginlägg om just den här boken. På min fritid. Kanske lockar den mig trots allt? Innehåller något jag behöver? Trots att det kryper ännu mer i mig när jag läser baksidestexten “genom andningstekniker och enkla mindfulness-övningar visar Nhat Hanh vägen till att hitta lugn och sinnesro även i de mest kaotiska situationer och bullriga miljöer”.

För just nu vill jag ha kaos. Kreativt sådant förstås, inte misär och smärta. Men samtidigt; när jag läser vidare: “Först när vi känner stillheten inom oss kan vi upptäcka vilka vi är och vad vi vill – själva nyckeln till lycka och välmående”. Hm, kanske är jag något på spåren trots allt.

Mer Thich Nhat Hanh hos Vevve. Vem han är? En i all anspråkslöshet briljant buddhistmunk, lärare och fredsaktivist, som bland annat har skrivit flera uppskattade böcker om mindfulness. 

Sedan en tid tillbaka blir jag varje arbetsdag mött på jobbet av den här lilla boken, vilket passar extra bra så här i mindful maj. Varje dag läser jag en sida och tar till mig av tipsen, citaten och övningarna. Idag hittade jag till exempel den här:

Sätt dig bekvämt med rak hållning. Blunda gärna. Fokusera på hur du andas, försök att endast koncentrera dig på hur luften kommer in i lungorna och ut igen – följ varje andetag. Fundera över var andningen känns mest. Upprepa tills du känner dig lugn och tillfreds.

Mindfulness i 48 timmar? Så här gör Sofia. 

Therese Åkesson är inte bara yogi, hon är artist också. I juni släpper hon sin nya platta Bomullsrevolution som Therese själv beskriver så här:

“Den här skivan handlar om en revolution – i mjukhetens tecken. Det är ett projekt mellan en drömmande låtskrivare och en innerlig producent med sinne för detaljer. Och när jag lyssnar på låtarna nu, den musik vi skapat… För mig står Bomullsrevolution för självförverkligande, förändring och kärlek. Det är så här jag känner mig levande.”

Men kopplingen till yoga då? Jo, förutom att Therese själv är yogalärare så rullar hon ut mattan på en gotländsk brygga i videon till låten “Men han ler”.

Det här gjorde mig nyfiken, så jag passade på att ta ett snack med henne om yoga, kreativitet och musik.

Vilken är den vanligaste platsen för din yoga?
– Hemma hos mig får yogamattan gärna ta plats och ligga utrullad påvardagsrumsgolvet nästan jämt. Jag är jäkligt noga med att träna, att ha någon slags rutin. Mår bra av det. Samtidigt måste det ibland få kännas lite enkelt och fritt att bara ta några djupa andetag i fjärilen eller hunden, och inte alltid ha som mål att yoga ett helt 90-minuterspass. Mitt ”yogaaltare” är ett ärvt gammalt fint sminkbord där jag har stereon och ljus. Och så gillar jag att yoga till hög musik. När jag inte rullar ut mattan i en studio förstås…

Vilken roll spelar yogan i ditt skapande? 
– I låtskrivandeprocessen gäller det att skala av. Att hela tiden komma närmare kärnan. Och jag gillar att ha något nytt när jag skapar. Vad gillar jag nu? Hur känns det just nu? Det handlar om att försöka fånga något – förnimmelser, melodier, textrader, ackordslingor och idéer – och sen hålla fast vid det. Och yoga handlar ju om just det. Att älska det som är och samtidigt skala bort allt det som inte längre ska vara. Sen händer det ocksånågot med känslorna när man yogat. Kroppen och sinnet kommer till ro. Det blir stilla inombords, lättare att hitta sin egen röst. Det gäller bara att spela in just då medans idéerna finns och självförtroendet fortfarande är påtopp… Framförallt har yogan fått mig att inse hur enkelt och vackert livet kan vara.

Vad är yogisk musik för dig?
– Åh, jag tycker det är all slags musik som ger ”ett litet lyft” samtidigt som känslan är i det lite sköra, långsamma och lugna.

Själv yogar Therese helst till den här spellistan just nu: