Läs/Se/Lyssna

Hittade en så fin bok när jag skulle läsa för Waylon ute på landet:

När jag flyttade till min nya mamma var jag lite rädd.

Det här skulle bli mitt hem nu.

Jag hade aldrig haft eget rum förut.

Jag var orolig över att jag inte såg ut som Mamma, så jag försökte ändra på det.

Men mamma sa att det inte behövdes.

Hon gillar att vi är olika.

Jag gillar det nog också, egentligen.

(Och vad dom andra tycker struntar vi i!)

Mamma leker med mig och tar hand om mig.

Hon gör allting som mammor brukar göra… …även sånt som jag inte vill.

Ibland blir jag arg på Mamma.

Ibland är jag väldigt ledsen.

Men Mamma lovar att allting ska bli bra.

Hon säger att om vi bara försöker lite till så blir det bättre imorgon.

Och när det blir nästa dag så försöker vi båda två… …och då blir det bättre!

Mamma lär sig att vara min mamma och jag lär mig att vara Mammas barn.

Vi lär oss att vara en familj.

Min nya familj – Renata Galindo

Kikar på dokumentären Holy Hell om sekten Buddhafield och mår lite dåligt: “Är det sånt bullshit jag lär ut?” “Är jag också hjärntvättad, fast 30 år senare?” Dåligtmåendet kan också bero på att jag fiskade upp en bit överbliven banoffee pie ur frysen, men tillbaka till filmen.

Det fantastiska med dokumentären är att den bygger på hela 22 års filmande av Will Allen, som själv gick med i sekten på 80-talet. Folk är väldigt snygga på det där 80-talsaktiga yuppiehippiesättet och tillvaron och sektledaren Michel Rostand är liksom lite för bra för att vara sann. Såklart. Om någon känner igen Michel så har han varit med i Polanski-filmen Rosemary’s Baby. I en mikrosekund på slutet… Andra säger sig känna igen honom från porrfilmer. 

Väntar med spänning på upplösningen – och det oundvikliga downfallet – men nu är det natti natt!

“Vi har cirka 60 000 tankar per dag och 90 % av dem tänkte vi igår, det är inte så nytänkande!”

Dessa ord fastnade jag för när jag började läsa Johanna Bjurströms bok Johannas 10 nycklar. Och visst är det lätt att fastna i samma tänk hela tiden? Gärna negativt sådant dessutom. “Det går inte.” “Jag kan inte.” “Jag hinner inte.” “Jag orkar inte.” Frågan är vad som händer om vi plockar bort det där inte…

Är inne på tredje veckan med Lifestyle Planner, och i morse möttes jag av uppslaget på bilden, med rubriken Stanna till och tänk. Meningen är att man ska reflektera kort över orden och vilken betydelse de har i ens eget liv, och det är även fritt fram att fylla på med egna ord. Tänkte att jag bjuder på min egen analys här och nu, så kanske du som läser inspireras till att göra samma sak.

Okej, då kör vi:

Balans – är jag inte alltid så bra på.

Harmoni – hänger ihop med ovan, lyckas jag få till balans så följer harmoni och tvärtom.

Sex/lust – samma här, mer balans/harmoni = mer lust. Och inte bara till sex.

Styrka – älskar jag att träna, men gör det för sällan?

Ömhet – känner jag för de mina, och resten av världen på en bra dag.

Svett – samma som med styrka, jag behöver träna för att må bra.

Lätthet – kopplar jag till flow, när allt flyter på är det lätt helt enkelt.

Magen/toalettvanor – funkar oftast bra, men när det INTE gör det är det mindre kul. Hänger också ihop med balans.

Tränings-/matrutiner – svårt det där. På ett sätt mår jag bra av rutiner, samtidigt som jag har (för) lätt att bli uttråkad och börja komma med ursäkter. Viktigare när det gäller mat skulle jag säga.

Kondition – samma som med styrka och svett, behöver bli bättre.

Sömn – sover oftast bra nuförtiden.

Relationer – funkar oftast bra, är så tacksam för alla fina människor i mitt liv! Är mest tidsbrist som ställer till det. Jag kan inte vara överallt, alltid.

Ramar/regler/disciplin – skulle jag kanske behöva mer, men så fort jag ser en ram vill jag kliva ut ur den.

Hy – har förändrats på senare år.

Stress – roten till allt ont antar jag.

Vikt/storlek – ointressant, fast ändå inte.

Rörlighet/smidighet – ett måste.

“It is not the strongest of the species that survives, nor the most intelligent. It is the one that is most adaptable to change.”

Egentid – ett skämt. Nejdå, skämt åsido, jag är ganska BRA på att få till egentid.

Tålamod – skojar du?! Försöker bli bättre…

Ork & energi – upp och ner.

Kropp – funkar oftast bra.

Irritation – ju mer stress, desto mer irritation.

Vila/återhämtning/stillhet – behöver jag mer av, på alla plan.

Ilska – inte lika arg längre. Tackar yogan för det <3

Andning – min akilleshäl.

Närvaro – en annan akilleshäl. Är gärna på 1000 ställen i tankarna.

Sorg – ett tungt begrepp, som jag lärt mig innefattar så mycket mer än död.

Kärlek – makes the world go round.

Närhet/connection – ett måste för att må bra.

Ärlighet – ett annat måste. Framförallt mot sig själv.

Smärta – gillar fysisk, i form av träning.

Frihet – Free Bird är ju en av mina favoritlåtar…

Hållning – inbillar jag mig att jag har bra tack vare yogan.

Jobbsituation – när jobbet är roligt är det ännu viktigare att sätta gränser för att skapa balans för sig själv och andra.

Värk – kan ha rackarns ont i ryggen ibland och vara stel.

Ångest – en tung känsla.

Komplex – intalar jag mig att jag är för gammal för.

Utstrålning – viktigare än hur man ser ut.

Glädje – otroligt viktigt. Välj alltid den!

Skratt – se ovan.

Självkänsla – är inte så inne på det där med skillnaden mellan självkänsla kontra självförtroende.

Stolthet – Michael James Wong har sagt att man ska leva inspirerad, inte stolt, för då rör man sig hela tiden framåt istället för att stolt blicka tillbaka.

Lättja – behövs, men i lagom dos.

Sötsug – faktiskt inte så allvarligt.

Testar på campinglivet med Janesh Vaidyas Ayurveda för ditt sinne i bagaget: 

“Du måste förstå och reparera det som har blivit trassligt i ditt sinne med hjälp av samma förvirrade sinne, vilket är ungefär som att försöka reparera ett sjunkande skepp mitt ute på oceanen.”

Samtidigt läser Alo Börge Lundgrens Eddie Meduza-biografi:

“Jag kunde gjort allting tusen gånger bättre, men nu gjorde jag inte det.” 

Varpå Lunkan kommenterar:

“Misslyckande förutsätter ansträngning. Det är därför så många aldrig misslyckas.”

Var hamnar vi då? Kan det vara som så att nyckeln till mycket ont – och gott – ligger i vårt eget huvud, och att det är upp till oss själva att låsa upp de där dolda utrymmena, och på så vis både fixa vårt trassliga sinne, göra saker bättre och lyckas? Hm, tål att tänkas på…