Jag bodde på en bondgård när jag var liten. Mjölkproduktion. Korna fick kalvar, som fick gå ute och växa upp till ungdjur. Vi åt kött hemma. Sånt där fint, närslaktat kött som folk suktar efter idag och betalar dyra pengar för. Då och då skickades djur till det stora slakteriet. Kobilen kom och hämtade och eftersom de var tryggast med pappa så hjälpte han till att lasta dem. Som bonde hände det att man fick åka på studiebesök. Till exempel till slakteriet. En gång gick studiebesöket dit någon dag efter det att vi hade skickat djur till slakt. När pappa kom in i djurhallarna och “hans” djur fanns kvar där så började de råma och stöka eftersom de kände igen hans röst. Närmare att bli vegetarian än så har min pappa aldrig varit. 

Vi är nästan en vecka in i vår veganutmaning nu. Mycket har varit bra, det känns lättare och naturligare än någonsin att äta vegetariskt, men – det finns saker som just nu i alla fall är svåra att vara utan. Ost. Ägg. Så där har vi tänkt om lite. Köpte en suspekt veganost som fick både mig och Ola att gråta inombords när vi under tystnad åt våra portabelloburgare, och när han la ner besticken och sa “det här är ingen mat man blir glad av” så fick resten av osten åka i soporna.

MEN igen. Det finns väldigt många bra, goda, och om inte veganska alternativ så i alla fall vegetariska. Så istället för att låta de två veckorna som utmaningen var tänkt att hålla på stanna vid ynka två veckor så känner jag att mitt kostmotto framöver redan nu har glidit över till “vegan, vego, whatever”, med innebörden att när det är lätt och gott att äta veganskt så blir det så. Räcker inte veganalternativen till så får mjölkprodukter och ägg också hänga med (vego), och skulle det inte heller kännas rimligt så får fisk, skaldjur, kyckling och kött (i den ordningen, vi kallar det whatever) också haka på när andan faller på. Jag bedömer att jag kommer landa på en till 80 procent vegetarisk kost från och med nu.

Men nu har jag tjatat länge utan att bjuda på något recept, så här kommer

Quorn Bibimpap

4 portioner

1 paket Quorn Filéer (312 g)

1 msk honung

3 msk japansk soya

2-3 vitlöksklyftor

Sesamolja till stekning

Ris:

4 dl sushi- eller jasminris

0,75 dl risvinäger

2 msk socker

Salt

Inlagd morot och gurka på koreanskt vis:

1 gurka

2 morötter, skalade

1,5 tsk salt

2 msk japansk risvinäger

1 msk finhackad röd chili

Tillbehör:

Inlagd morot och gurka på koreanskt vis

Kimchi

Rostade sesamfrön

Groddar

1. Koka riset enligt anvisning. Koka upp socker, risvinäger och vatten. Blanda och smaksätt riset med socker- och vinägerblandningen.

2. Skiva gurkan och morötterna tunt med mandolin och blanchera (koka i cirka 15 sekunder). Häll av vattnet och smaksätt den med risvinäger, socker och finhackad chili.

3. Marinera quornfiléerna i honung, soja och riven vitlök. Grilla eller stek dem ca 4-5 minuter på varje sida.

4. Stek äggen på ena sidan.

5. Servering: Lägg riset i botten av en stor djup skål, fördela filéerna och grönsakerna i små högar på riset och lägg ägget på toppen. Strö över sesamfrön och servera eventuellt med extra chilisås. Ingen vegansk rätt, men väldigt gott.

Om du vill läsa mer om debatten kring huruvida en riktig yogi kan äta kött eller inte, så har Vevve skrivit ett inlägg om det som du hittar här.  

Satt jämte badkaret när Waylon badade och gjorde olika frisyrer på honom på skoj.

 – Så här kan du ha håret så slipper du få det i ögonen hela tiden.

– Nej, för då tycker dom jag är ful.

Jag hajade till. Du är 4 1/2 år; ska du ens ha börjat tänka i sådana termer när det gäller dig själv? Och vilka är “dom”? Förskolekompisarna? Vi, som kanske slänger ur oss omdömen om folks utseenden utan att tänka på det? Vad har vi egentligen laddat begreppet med?

Det man gör när man sätter etiketten “ful” på någon, inte sällan sig själv, är att begränsa. Bromsa personen ifråga från att göra det hen, eller man själv, vill göra. Det behöver ju inte handla om just “ful” för den delen, utan allt som får en att känna att man inte duger, inte kan, inte är lika mycket värd. Kanske har du tilltalat dig själv så här någon gång? Tänkt att du är för ful för att dejta den där finingen, för gammal för att söka den där utbildningen, för svag för att träna crossfit, för klumpig för att dansa, för tjock för att ha den där bikinin? Och så hindrar vi oss själva från att göra det vi egentligen vill, och kanske försöker vi ta med oss någon annan stackare på vägen genom att trycka till dem också.

Vad skulle hända om vi faktiskt började vara snälla mot oss själva istället? Kanske till och med börja i den änden. Säga att vi duger som vi är, att vi visst kan göra det där som vi vill göra, och om vi inte kan just nu så övar vi. Känns det fortfarande superläskigt? Börja med någon annan då. Vågar du inte säga det till personen ifråga så tänk att hen är söt. Att hen har fin tröja. Att hen är duktig på yoga. Och plötsligt så blir världen lite varmare, snällare, roligare, och framförallt – mindre ful.

Yogaprofilen Karin Björkegren Jones drabbades av cancer 2012, men slutade aldrig träna. Yogan blev det ankare som hon kunde hålla fast i när det stormade. I hennes nya bok Yoga – fysisk och själslig detox (som faktiskt släpps idag) kan du läsa om hur du kan hitta balans och fokus, bli starkare och smidigare samt hantera stress och oro med hjälp av olika övningar, meditation och andning. Du får även veta hur du kan äta rätt utifrån vad just din kropp mår bra av.

Det är Martina Haag som har sagt det, och eftersom jag har läst hennes bok Heja, heja! om hur hon själv tog sig från konditionslös ickelöpare till inbiten maratonfantast vet jag att det stämmer. Det gäller bara att göra det och för att göra det måste man börja någonstans. Och tro mig, jag har försökt. Försöker fortfarande med jämna mellanrum.

Jag kan bli väldigt sugen på att vara löpare. Inte minst för att det ser så snyggt och enkelt ut. Senast nu i mellandagarna fick jag en liten löparcrush på Alexandra Rapaport som är ute och coolspringer i huvudrollen som Sonja i Gåsmamman som vi streckkollat på nu i några dagar. Och genast börjar jag rada upp ursäkter för mig själv: “Det är klart att det är mycket lättare för henne att springa! Hon har ju det där perfekta huset vid vattnet och kommer direkt ut på en naturskön löparrunda så fort hon öppnar dörren. Dessutom är vädret så där härligt höstvårigt att det räcker med en snygg löparjacka och en liten mössa för att kännas bra.” Undanflykter, undanflykter alltså. Nu har vi snö här i Småland, så då skyller jag på det. “Det är för kallt, jag har inga bra skor eller kläder.” Det sistnämnda stämmer inte ens, eftersom jag har införskaffat tjusiga reflekterande löparkläder från Pumas vinterkollektion Nightcat som ska hjälpa mig att synas i vintermörkret.

Just nu har jag visserligen ett giltigt skäl till att inte springa eftersom jag fortfarande kurerar mig efter en seg förkylning, men sen då? Hur gör ni som älskar att kombinera yoga och löpning – tipsa mig gärna! 

Vi har två utmaningsveckor på temat Våga vegan! framför oss här hemma, och mjukstartar med ett par, om inte veganska så i alla fall vegetariska, experiment från den senaste veckan. Vi börjar med

Sparrispizza

Pizzadeg:

3 dl vatten

1/2 paket jäst

2 tsk salt

6 dl siktat dinkelmjöl

Tomatsås:

2 krm torkad oregano eller basilika

400 g passerade tomater

1/2 dl tomatpuré

Salt & peppar

Toppa med:

Mozzarella

Västerbottensost

Grön sparris

Paprikapulver

Gör så här:

1. Blanda samman mjöl och salt. Värm vattnet till 37°. Smula i jästen i lite av vattnet och rör om tills den löser sig. Tillsätt resten av vattnet och blanda ner degvätskan i mjölblandningen. Arbeta degen länge till en slät och ganska lös deg, tillsätt eventuellt lite mer mjöl. Låt jäsa i 30 minuter.
2. Sätt ugnen på 250°. Låt passerade tomater och tomatpuré koka ihop en smula, smaka av med salt, peppar och oregano  eller basilika. Knåda degen lätt och kavla ut den direkt på bakplåtspapper.
3. Bred på tomatsås och toppa med ansad grön sparris, tunt skivad mozzarella och riven västerbottensost. Dofta över paprikapulver och grädda mitt i ugnen i 10-15 minuter.

Grundreceptet är hämtat från Recept.nu.

Därefter fortsätter vi med

Sweet Marley – grillmacka med chutney, kokos och halloumi

Kokoschips

Halloumi

Morot

Mango chutney

Surdegsbröd i skivor

Gör så här:

1. Rosta kokosen gyllenbrun i torr stekpanna på medelhög värme.
2. Skiva halloumin och stek i torr stekpanna, cirka 3 minuter på varje sida.
3. Skala moroten och hyvla den i långa strimlor med potatisskalare.
4. Bred mango chutney på alla brödskivor. Fördela halloumi, morot och kokos på hälften av brödskivorna och toppa med resten av brödskivorna.
5. Grilla i smörgåsgrill eller våffeljärn.