Då och då gör jag ett löpningsryck. Det här rycket brukar oftast infalla när jag hamnar på en varm, ljus och solig plats, och vara ungefär lika länge som den svenska sommaren. Det vill säga en dag. Nejdå, jag vill gärna tro att jag tillhör den skara som INTE är beroende av vädret, men hittills har det i alla fall varit sisådär med att hålla uppe löpningen under vintersäsongen. Inte så mycket för att jag inte vill vara ute i regn, rusk och snö (eller jo lite, vad har man på sig liksom?) utan snarare för att det är roligare – och socialare – att träna INNE.
Men i år har något hänt. För det första kommer jag ut och springer. För det andra KAN jag springa, det vill säga jag orkar springa långt utan att det känns som jag ska dö. För det tredje är det… roligt. Och det trodde jag aldrig skulle hända! Hur jag har tagit mig hit? Här kommer mina tips:
- Lär dig mer Jag gjorde en löpanalys på Salming RunLab förra året och fick tipset att springa lätt och liksom trippa fram istället för att klampa som en tung elefant, och det har jag med mig som ett mantra på varje löptur sedan dess.
- Rätt utrustning Det krävs verkligen inte en massa proffsgrejer, utan det ska vara kläder och prylar som passar för just dig och DIN löpning! Jag gillar att prova nytt, så just nu har jag tackat ja till att testa ett par trailrunningskor (Merrell Tough Mudder) och på små skogsstigar som den jag var ute på idag blir löpningen verkligen mycket roligare.
- Gör det lätt Skippa alla appar och tekniska prylar som i slutändan bara riskerar att krångla till det! Spring på känsla, gå när du vill och pusha dig när samvetet viskar till dig att “du kan mer…” Jag gillar att springa med musik och trådlösa lurar som verkligen sitter kvar i öronen.
Jogga & yoga är en bra kombo brukar det heta. Här kan du spana in Vevves efterlöpningsdans!
jag är DEFINITIVT en solskenslöpare. Finns noll motivation att snöra på mig pjucksen på vintern liksom. Men när solen sticker fram då ger jag mig ut!
Å andra sidan är det rätt skönt att göra som min kollega som älskar att springa i alla väder för att “känna vädret i sig” – mindfulness i praktiken liksom =)