Nyfiken på

Vi är många idag som känner oss omskakade och tänker i termer av “hur f-n kunde det här hända?!” I det här läget hamnar man ibland, i såväl det lilla som det stora. Att Donald Trump blir USA:s president är stort. Inte stort som i bra, utan stort som i för stort för att man ska fatta. Kanske är det just därför det har blivit som det blivit – vi har inte fattat, utan mest skrattat på avstånd och delat knasiga memes. Men nu är det som det är, och energin ska inte gå dit just nu. Däremot håller vi oss kvar litegrann i känslan av att vara omskakad av livet. En person som fått sitt liv omskakat, och inte riktigt på det sätt han trodde, är yogaläraren Lars Hallén från Kalmar. Sofia har träffat honom för en intervju som du kommer att kunna läsa i Yoga Worlds decembernummer, men tills vidare kan du lyssna på hans historia här.

LÄS MER: Sofia möter en guru

Sedan 2014 driver Jonas Larsson den ekologiska webbshopen B-Light för yoga- och sportkläder, efter att ha bytt ut ett högavlönat IT-jobb mot en tillvaro bestående av näthandel, design, bomull, Indien och mycket mer. Idén föddes när Jonas, själv inbiten yogi, tröttnade på att inte hitta några vettiga yogakläder för män, eftersom de som fanns på marknaden i hans tycke antingen var för hippieaktiga eller för syntetiska. Det här gjorde mig nyfiken, så jag passade på att ställa några frågor till Jonas. Enjoy!

Hur ser din egen yogabakgrund ut, och hur yogar du helst idag?

– Året var 2010 och jag jobbade som mellanchef på ett amerikanskt IT-företag. Jag var på väg att bli utbränd på grund av hög arbetsbelastning så jag gav min chef några förslag på hur man kunde förbättra min arbetsbelastning. Jag fick nej på samtliga punkter och sade då upp mig vilket gjorde att jag fick ”semester” i två månader. Min känsla var att jag borde förändra mitt liv drastiskt. Jag mådde helt enkelt inte bra. Jag sökte reda på ett buddistiskt tempel och åkte dit på en 10-dagars silent retreat. Där kom jag också i kontakt med människor som rekommenderade yoga för hälsan och välbefinnandet. När jag kom hem till Sverige igen så provade jag och sen den dagen var jag fast. Mitt liv vände sedan dess.

Möter du några fördomar som yogande man?

– Jag hade själv fördomar när jag började. Yoga är väl bara för töntiga killar och så vidare. Jag berättade inte heller för alla att jag praktiserade yoga. Som tur är så har det helt försvunnit nu. Numera berättar jag gladeligen om allt som har med yoga att göra. Visst tycker jag att folk tittar lite snett på en när man berättar, det är såklart män som aldrig provat yoga som har fördomar. Ofta så tror de att man är homosexuell eller har en skruv lös. Det är inte alla som vågar säga något men jag har en känsla av att de tycker att man är konstig. Jag har tagit med mina närmaste killvänner på yoga så de har ändrat åsikt. Från fördom till fakta går det ganska fort när de väl har provat. Välbefinnandet efter och under yoga överväger allt.

Vad har du själv helst på dig när du yogar?

– Jag har såklart uteslutande ekologiska bomullskläder från B-LIGHT. Jag tycker helt enkelt inte att syntetiska kläder och yoga går ihop. Fördelarna med ekologisk bomull överväger nackdelarna.

Klart killar ska yoga! Fråga Michael James Wong, grundaren av Boys of Yoga.

Sitter och korrläser en text om den London-baserade yogaläraren Jeff Phenix som berättar om hur han kom i kontakt med yoga:

– När jag tog examen från universitetet i mitten av 90-talet åkte jag och min partner runt och reste i Asien (vi är fortfarande tillsammans efter 20 år och lyckligt gifta, så yoga verkar ju funka rätt bra…) Jag tog med mig en bok om meditation eftersom jag ville utforska ämnet vidare och dra fördelar av praktiken. Jag har fortfarande starka minnen från mitt första försök, sittandes på en klippa ovanför havet med alarmet inställt på 20 minuter. Det blev en vändpunkt i mitt liv.

Okej. Det där kan jag relatera till, jag skulle också kunna meditera i 20 minuter sittandes på en klippa med havet som utsikt och sol och mys runtomkring. Men nu? I vardagen? När ska jag få in de 20 minuterna? Var ska jag sitta? Hur gör ni? 

Kanske är det här melodiska meditationstipset vägen att gå?  

I år blir det inget Way out west för min del, men om det hade varit planen så hade jag definitivt inte missat 90-talsikonen PJ Harvey. Inför sin senaste platta researchade hon genom att ta med sig en fotograf och faktiskt åka till platserna – Afghanistan, Kosovo och Washington DC – som influerade henne istället för att bara följa nyhetsuppdateringarna hemifrån. Jag gillar det här snudd på journalistiska tänket och önskar att fler hade möjlighet att göra så, oavsett vad man vill skapa. 

Har du något du vill “researcha”? Vart går den resan i så fall?

I helgen ska jag till Torekov på en träningsweekend med min kompis Cathrin, som det var alldeles för länge sedan jag hängde med. Hon har till och med hunnit bli skåning sedan vi sist sågs, bara en sån sak… Kan knappt vänta tills jag får uppdatera mig om allt som har hänt i hennes liv – värdelöst att bara höras på digital väg som det tyvärr ofta blir idag.

Sist Cathrin och jag var iväg på något liknande (om vi inte räknar min 40-årshelg i Halmstad förra året…) var i Marstrand för två år sedan – här kommer lite bilder från den trippen:

Nu väntar sommarfest med jobbet på Öland, så jag ska först köra massa mil åt andra hållet – see ya on the road!