När jag bokade klasser till Yoga Fusion gjorde jag det med intentionen att röra på mig så mycket som möjligt. Dels för att jag fortfarande var i rehab-mode efter den sega förkylningen (så, nu ska jag inte tjabba om det mer, jag lovar!) och dels för att hjärnan kändes helt fullproppad och trött. Jag funkar lite så att jag måste röra på mig för att kunna lära mig eller ta in något, och nu med allt stillasittande på sistone har det liksom blivit en ond cirkel. I förra veckan ställde jag till och med i sista stund in att gå på en föreläsning med Olof Röhlander som jag hade sett fram emot jättemycket, så man kan lugnt säga att mina förutsättningar inte var de bästa för att suga åt mig av ny kunskap.
Men efter att kroppen hade fått leka loss under två morgonklasser så kände jag att det nog ändå skulle vara lite skönt att få sitta en stund. Dessutom var vi nyfikna på temat för Ulrica Kollbergs mindfulness-föreläsning:
“Varför blir det som det blir, när jag egentligen vill något annat?”
Annica och jag verkade inte vara de enda som resonerade så; föreläsningssalen blev snabbt överfull, vilket löstes galant genom att öppna en vägg. Och vi insåg snabbt att det här var precis vad vi behövde – hela vägen till Tanumstrand hade vi diskuterat högljutt om hur saker man tänker kan ställa till det för hur man mår och hindra en från att komma dit man vill, och så kommer det en fantastisk föreläsare och reder ut precis de frågorna! Jag hoppas att få återkomma till Ulrica i Yoga World framöver (drömmen vore ju att få följa med henne till Costa Rica i januari eller Italien i april!) på temat mindfulness och mental träning, så håll utkik.
Efter föreläsningen tog vi långlunch och passade på att spana in omgivningarna lite. Tyvärr började det dra ihop sig till ruskväder, så Tanumstrand visade sig kanske inte från sin allra bästa sida den här dagen. Däremot är det ju lyx för en inlandsboende som mig att få vara vid havet, så jag bryr mig egentligen inte så mycket om vilket väder det är. Efter lunchen gick vi på en underbar yinklass med Pia Lund som vi följde upp med Sudheesh Balakrishnans ashtangaklass. Därefter var det dags för Pia att plåga oss med foamrolling (helt frivilligt förstås!) och belöna oss med en lång savasana (heaven!) innan det var dags för dusch och middag.
Nästa morgon ringde klockan till morgonmeditation med havsutsikt (det var nästan svårt att hålla ögonen slutna med den utsikten, å andra sidan är det ju ganska meditativt att låta blicken glida över hav och klippor som vaknar till i gryningsljuset) innan det var dags för mer härlig yoga.
“Det är nästan så man börjar grina när man tänker på att det snart är slut”
som min mattgranne sa efter söndagens yinyoga, och jag kan bara hålla med. Tack Tanumstrand för en fantastisk helg!
