Nu i höst har jag fått chansen att yoga in inte bara en, utan två, jättefina mattor. “Yoga in” är förresten en sanning med modifikation då det bara är korkmattan från Mod Stockholm som jag har kommit igång med att använda på allvar. Och jag älskar den! Mycket för greppets skull; jag vill liksom känna att jag kan lita på min yogamatta så att händer och fötter inte glider iväg eller att jag får stå och kämpa livet ur mig bara för att hålla framförallt händerna kvar på rätt ställe. Samtidigt gillar jag inte mattor där det tar totalstopp om man till exempel vill glida in i hanumanasana. Nu är det ju inte så att jag glider in i den lätt som en plätt eller ens vet om jag strävar dit, men jag har varit på klasser där mattan och inte jag har sagt stopp och så vill jag ju inte ha det. Men så upplever jag inte Mod Stockholms yogamatta utan den är liksom det bästa av båda världar, även om jag föredrar att jobba med den i svettiga flöden eftersom den på något sätt lockar till det – greppet gör att man vill ta i och sätta mattan och sig själv på prov.
Den andra mattan jag fått möjlighet att testa har jag inte mycket mer än rullat ut och förälskat mig i det vackra motivet. Spontant tänker jag mig att Yoga Design Labs matta kommer att få följa med mig till softa yinklasser och liknande där man i princip bara vill ha en mjuk och skön matta. Att den sen bjuder på ögongodis också ser jag som en bonus.
