“Sök på skuggpsykologi”, sa mentala rådgivaren Johannes Hansen i senaste avsnittet av Framgångspodden som jag lyssnade på i morse på väg till träningen, apropå det här med att vi behöver ta hjälp av andra i vår utveckling. Vissa delar av oss ligger helt enkelt i skugga och vi behöver ljus utifrån för att komma underfund med hela bilden. Sagt och gjort, dock med något klent resultat, åtminstone om man håller sig till att söka på svenska.
Men så långt jag är med så köper jag resonemanget. Saker och ting blir sällan så bra som de skulle kunna bli om de inte får fler ögon på sig. Samtidigt är ju det något av det läskigaste som finns. Att blotta sitt innersta för någon annan, spela upp den där låten man skrivit på kammaren eller låta någon läsa det där bokmanuset som legat undangömt i lådan. Men vill vi vidare så måste det göras, och hellre förr än senare.
Kanske hjälper det att tänka att det inte är slutresultatet du visar upp, utan ett projekt in the making så att säga? Oavsett om det gäller dig själv som person, en låt eller text. På så vis blir ju även personen du visar upp dig eller ditt alster för medskapare i din process, och det är en väldigt fin gåva att ge från båda håll. Därför är det värt att lägga lite extra energi på att hitta ett bollplank som verkligen kan ta dig dit du vill.
